Traditionell gruppbild med samtliga exkursionsdeltagare framför torpet Sjökullen där årsmötet hölls och lunchen intogs.

Södermanlands-Östergötlands Skogsmannaförbund fyller 120 i år. Jubileet firades den 16-17 augusti i sydligaste Östergötland där den sedvanliga skogsexkursionen i samband med årsmötet genomfördes i Hålaveden med Häradsmarken AB som värd. Jubileumsmiddagen intogs på Tranås Stadshotell med föredrag av Södras före detta ordförande Christer Segerstéen.

Ända sedan starten år 1897 har SÖS årsmöten genomförts enligt samma mall: Dag 1, skyttetävlingar och på kvällen föredrag i något aktuellt ämne samt middag. Dag 2, skogsexkursion och årsmöte i samband med lunchen. Så ock detta år.

Christer Segerstéens föredrag handlade om huruvida skogsägande och skogsägarföreningar går att förena. Svaret på frågan var inte oväntat ett rungande ja.

– I slutet av 1970-talet var Södra ett företag i djup kris som utmynnade i att staten blev delägare. Risken var stor att Södras industrier skulle bli en del av de många statliga bolagen.

Först 1984 började Södra åter stå på egna ben. Staten köptes ut och därefter gällde det att välja väg för framtiden.

– Södras ledning fattade flera tuffa beslut vid den här tiden, berättade Christer Segerstéen. Bland annat att inte satsa på papperstillverkning. Det är vi glada för idag när vi ser hur det ser ut på pappersmarknaden.

Viktigast anser han vara att man lyckades hålla emot de krafter som ville bolagisera Södra.

– Istället gick Södra på offensiven och förnyade företagsformen. Det kan vi idag skörda frukterna av i form av mycket aktiva och engagerade medlemmar. Det är en win-win-situation som gynnar både skogsägareföreningen Södra och dess 50 000 skogsägande medlemmar.

Dag 2 ägnades åt en exkursion i  Hålaveden, en gång gränsskog mellan Östergötland och Småland. Namnet Hålaveden betyder på fornsvenska ”den djupa skogen”, vilket tydligt framgick när bussen i sakta mak rörde sig fram i det småskurna skogslandskapet.

Jan Persson, VD för Häradsmarken, berättade under färden om företaget, som samlar tolv häradsallmänningarna i Östergötland. Han gav också en initierad bild av den urgamla företeelsen häradsallmänningar.

– Det finns belägg för att det fanns häradsallmänningar redan på 1000-talet – och förmodligen ännu tidigare, berättade han. Landskapen var uppbyggda av härader som hade uppstått vartefter människorna blivit bofasta och etablerat bosättningar i bygderna.

Häradenas allmänningar var de områden utanför bebyggelsens omedelbara närhet som nyttjades av alla bybor. Där lät man kreaturen beta, högg timmer och samlade brännved. Häradsallmänningen var all den mark som av hävd tillhörde bygden. Deras yttre gränser bestämdes av hur långt en människas rop kunde höras från byn mellan Sankt Botolfs dag och midsommarafton, alltså mellan den 17 och 24 juni.

Exkursionsbussen färdades genom de tre häradsallmänningarna Lysing, Göstring och Norra Vedbo. Det första stoppet gjordes vid ett 65-årigt björkbestånd som nu nått slutavverkningsålder. Anders Åneklint, skogvaktare på Häradsmarken, berättade att bland de fem återbeskogningsalternativ man övervägt, hade valt plantering av högförädlad björk. Motivet var främst FSC-certifieringens krav på 5 procent löv.

På den andra exkursionspunkten var ett hygge som 2013 föryngrats under tallskärm med tre olika metoder: Sådd contorta, sådd tall och planterad tall. Syftet var att få en indikation på vilken metod som var lämpligast ur viltbetessynpunkt. De inventeringar som gjorts visar att contortan har klarat sig bäst från rådjursbetning rådjur. Men när plantorna kommit över 3 – 4 decimeters höjd älgbetas alla plantor lika hårt oavsett föryngringsmetod.

Älgskador var också temat också på den tredje exkursionspunkten i ett 7-årigt, ännu inte röjt tallbestånd. En ÄBIN-inventering 2016 gav besked om att en femtedel av huvudstammarna hade färska skador och att nio av tio hade gamla skador.

Lunchen intogs vid torpet Sjökullen tillhörigt Göstrings häradsallmänning, särdeles vackert beläget invid sjön Trehörningen. Där genomfördes också årsmötet, som leddes av SÖS ordförande Nils Hamilton.

Årsmötet gick på valberedningens förslag vilket innebar att den enda förändringen i styrelsen var att eric Carpholm, som hade avböjt återval, avgick som styrelsesuppleant. Den vakanta platsen återbesattes inte. Beslut fattades också om att höja medlemsavgiften från 150 kr till 250 kr per år. Styrelsens sammansättning för verksamhetsåret 2017-2018 framgår på annan plats på denna webbsida.

Vid den avslutande lunchen valde Johan Adelswärd, ordförande i SÖS fram till 2002 att påminna om föreningens 120-åriga historia.

– SÖS var tidigt ute och vi är idag Sveriges äldsta förening i sitt slag. Upprinnelsen var det initiativ som togs vid Allmänna Svenska Skogvaktareförbundets möte i augusti 1897 då man uppmanade till att bilda länsförbund inom varje överjägmästaredistrikt. Vid ett möte i december samma år i Katrineholm bildades Södermanlands-Östergötlands Skogsmannaförbund.

– Det är roligt att SÖS fortfarande möter så stort intresse trots att tiderna och sättet att kommunicera förändrats totalt under dessa många år. Skogsbruk är den mest långsiktiga verksamhet man kan ägna sig åt och jag tror att det här sättet att träffas och utbyta erfarenheter kommer att värderas högt också i framtiden. Inte minst på grund av de trevliga former som det sker på.

Text och foto: Lars Klingström

Nedan fler bilder från exkursionen.

Exkursionen leddes initierat och med fast hand av Häradsmarkens VD, Jan Persson.

Nils Hamilton, Anders Åneklint och Jan Persson.